Annandag påsk
Våra gäster åkte vid halv tolv, jag somnade vid ett och drömde konstiga saker. Jag tror att det var den natten jag drömde att jag först var i en skog med typ folk från kinesgänget och gömde oss för nåt. Sen bytte det och jag hamnade plötsligt hos en muslimsk familj där fadern var jätteond, jag skulle hjälpa döttrarna att fly hemifrån. Det var nog antagligen för att jag hade läst ut Bokhandlaren i Kabul, som handlar om en familj i Afghanistan. Eller så drömde jag att jag och Pierre hade ställt oss i adoptionskö när vi var typ tjugo-nåt, som om det var det självklaraste i hela världen. I drömmen resonerade vi liksom att "jaa, man måste ju göra det tidigt för det tar ju så lång tid". Konstiga drömmar? Jaa. Man ska inte ens försöka tyda mina dom, även om det är lockande. Jag vill nog iaf inte veta hur mitt undermedvetna resonerar... =P
Hursomhelst, jag vaknade ganska sent på annandag påsk, vid halv elva. Var inte hemma så länge, gick till stationen efter frukost och åkte hem till Pierre ^^ Hade inte träffat honom på jättelänge, jag blev ju typ begravd under rapportskrivningen, så det var härligt att se honom igen. Jag fick ett jättefint påskägg i lila och guld, fylld med typ exakt allt jag gillar. ^^ Han sa att han bara tog det han skulle vilja ha för vi tkr ju ändå likadant om det mesta, vilket stämde här med xP Jag hade inget påskägg, men en snäcka ^^ Annars kollade vi på anime som vanligt (jaa, jag har blivit gravt smittad av hans anime-nördighet, tyvärr), snackade lite med hans familj, och sen efter middagen gick vi ut i snön och brottades. Han började faktiskt, vi gick fredligt bredvid varandra när han plötsligt knuffar ner mig i ett dike! Jag blev såklart hämndlysten, men det slutade med att jag såg ut som en snögubbe när vi kom tillbaka till huset. > < Han var också snöig, men mindre =P
Nu blir det en till liten text om nästa dag! ^^
